05 Mar 2015

Regeringen har i dag presenterat direktiven för den utredning som ska se över regelverken för offentlig finansiering av privat utförda tjänster. Förutom att min och Anders Lundbergs rapport "Varför är det så få idéburna aktörer i vård och omsorg" citeras (sidan 18) tycker jag det finns några intressanta observationer.

För det första att mycket fokus läggs på att hitta ett sätt att komma runt EU-rätten när det gäller upphandling. Tanken verkar vara att valfrihetssystem inte ska behöva klassas som upphandling. Detta skulle göra det möjligt för kommuner och landsting att bortse från upphandlingsdirektivets strikta regler, vilket är en förutsättning om man på något sätt vill begränsa tillträdet till marknaden på andra sätt än via renodlade krav på pris och kvalitet.

Det finns behov av att klarlägga hur valfrihetssystemen ska klassificeras rättsligt. Det är av särskilt intresse att närmare belysa om valfrihetssystemen enligt LOV ur ett EU-rättsligt och offentligrättsligt perspektiv kan anses utgöra sådana tillståndseller auktorisationssystem som avses i skälen i 2014 års upphandlingsdirektiv. Det bör också göras en bedömning av vilka möjligheter till och behov av justeringar av LOV som den rättsliga klassificeringen medför.

Utredaren ska mot denna bakgrund analysera och redovisa möjligheterna att använda tillståndssystem eller andra alternativ till upphandling när privata aktörer ska anförtros att utföra välfärdstjänster,  utreda vilka välfärdstjänster sådana alternativa system är lämpliga för och föreslå hur dessa system bör utformas, klarlägga hur valfrihetssystemen enligt LOV bör klassificeras rättsligt,  bedöma om det finns behov av justeringar av LOV utifrån den rättsliga klassificeringen, samt  föreslå de författningsändringar och andra åtgärder som utredaren utifrån sitt uppdrag anser vara befogade. 

Det andra är en detalj, som ändå är intressant då den kan komma att ställa höga krav på kommuner och landsting. 

För att garantera öppenhet och insyn i hur offentliga medel används bör utförare inom välfärden redovisa sin ekonomi separat för respektive enhet som ingår i verksamheten. Alla intäkter, kostnader och eventuella vinster som uppstår i enskilda enheter bör framgå av redovisningen, så att myndigheter, brukare och andra enkelt kan följa hur resurserna används på respektive enhet. 

Utredaren ska mot denna bakgrund  föreslå bestämmelser som reglerar hur ekonomisk information för välfärdstjänster ska redovisas på enhetsnivå, samt överväga om det är möjligt och lämpligt att en sådan redovisning även omfattar de särskilda utbildningsformerna och annan pedagogisk verksamhet enligt 24 och 25 kap. skollagen, och föreslå hur sådan ekonomisk information ska utformas så att den blir öppen, enhetlig och lättillgänglig.

Det är värt att notera att direktiven inte gör någon skillnad mellan offentligt drivna och privat drivna enheter. Viss information finns förstås tillgänglig i alla kommuner och landsting, men olika kommuner kan ha olika redovisningprinciper och olika definitioner på vad som utgör en enhet. Om kriterierna ovan ska uppfyllas kan detta komma att kräva betydande förändringar av den kommunala redovisningen.

Kommentarer till detta inlägg







Fler inlägg ...