23 Oct 2014

Har precis tagit del av regeringens budget och skummar igenom de olika texterna. Det som först slår mig är hur oerhört snabbt kostnaden för sjukpenningen förväntas öka. Från ett utfall på 27,9 miljarder kronor 2013 beräknas utgifterna för sjukpenningen uppgå till 39,1 miljarder kronor år 2018. 

Det är inte en snabb ökning, det är en formidabel katastrof. Jag går tillbaka till 2003 - rekordåret för sjukskrivningar - och konstaterar att den tidigare toppnoteringen ligger på 44,8 miljarder kronor. Det innebär att regeringen endast ligger sex miljarder kronor lägre än då.

Räknar vi in inflationen ökar gapet till 11,1 miljarder. Detta är emellertid föga tröst, för om man inte får ner ökningstakten kommer utgifterna att ligga högre än den tidigare rekordnoteringen - även med hänsyn tagen till inflationen.

Problemen slutar dock inte här. Jag har svårt att tro att beräkningarna tar hänsyn till de dynamiska effekterna av regelförändringar som regeringen infört - för hur skulle regeringen ha hunnit göra dessa beräkningar i en budget som man arbetat med i tre veckor? Här ligger den verkliga bomben. I ett läge där sjukfrånvaron redan ökar drastiskt häller regeringen bensin på elden.

Jag tror vi ser början på en favorit i repris - tredubblingen av sjukfrånvaron mellan 1998 och 2003 och den efterföljande förtidspensioneringsvågen. Men till skillnad från Göran Perssons regering är den här regeringen alldeles för svag för att vända utvecklingen. Det här kan gå hur illa som helst.

DN1 DN2 DN3 DN4 

Kommentarer till detta inlägg







Fler inlägg ...