Kan etableringslån vara en lösning?

Den hälsosamme ekonomisten, onsdag 13 december, 2017

Har funderat en del på hur man skulle kunna skapa bättre incitament att arbeta för personer som kommer till Sverige. Ett grundläggande problem, som jag ser det, är att kommunernas ekonomiska bistånd skapar mycket höga marginaleffekter när tvåårsperioden med etableringsersättning är över. Etableringsersättningen som sådan är däremot en bra konstruktion, med låga marginaleffekter. Problemet är att väldigt få flyktingar är klara för att gå ut på arbetsmarknaden redan efter två år. Medianåldern för en flykting att bli sysselsatt är nio år.

Idealt sett borde inte etableringsperioden behöva vara så lång som nio år. Men givet att den är det blir det angeläget att minimera marginaleffekterna under hela etableringsfasen. Helst bör marginaleffekten ligga lägre än trettio procent under denna period?

Att ersätta kommunernas ekonomiska bistånd med etableringsersättning under nio år skulle ta ner marginaleffekterna betydligt, men det skulle samtidigt vara dyrbart eftersom pengarna betalas ut till alla - även till dem som inte behöver något stöd. Så trots att kommunernas kostnader skulle minska om etableringsperioden förlängdes är det tveksamt om ett sådant förslag skulle vinna politiskt gehör.

Det ideala vore en form av stöd som bara utnyttjas av dem som inte har goda förutsättningar att hitta ett arbete och som i huvudsak är självfinansierat. Men om stödet ska vara självfinansierande måste det återbetalas, vilket riskerar att leda till höga marginaleffekter och försämrade incitament att arbeta i framtiden.

Det finns med andra ord några parametrar som man måste fatta beslut om. Den första avvägningen handlar om marginaleffekter i framtiden i förhållande till marginaleffekter den första perioden. Min bedömning är att man kan acceptera en höjning av marginaleffekten med kanske åtta procentenheter i framtiden om man kan få ner marginaleffekten från nära hundra till mindre än trettio procent under de första åren.

Den andra parametern är räntan på det lån som staten administrerar. Jag räknar här med att det bara räknas upp med inflationen. Det är givetvis förmånliga villkor som innehåller ett subventionselement. Alla siffror i diagrammet ovan är för övrigt i fast penningvärde.

Den tredje parametern är återbetalningstiden. Jag tror att en övre gräns rimligen blir pensionsåldern, som lär ligga på 68 år när den första låntagaren går i pension. I statens bokföring måste lånet tas upp som en kostnad - framtida intäkter blir en positiv effekt som påverkar statens ekonomi längre fram.

Det fjärde parametern är återbetalningens storlek. Vi sätter den till åtta procent av individens inkomst av tjänst. Detta omfattar alla inkomster av arbete, skattepliktiga bidrag och övriga beskattade inkomstkällor. Vi antar också att personen som får etableringslånet efter de åtta åren har en inkomst av tjänst som uppgår till 200 000 kronor om året. Detta motsvarar ungefärligen medelinkomsten av tjänst för en person som kommer till Sverige som flykting.

En enkel kalkyl i Excel visar att en person som kommer till Sverige när hen är 20 år och får ett etableringslån på 84 000 kronor om året i åtta år kommer att hinna betala tillbaka åttio procent av lånet innan pensionsåldern.

Sedan till frågan om vilka villkor som ska vara förenade med etableringslånet. Man kan tänka sig att samma villkor som i dag gäller för etableringsersättningen ska tillämpas även för etableringslånet, alltså deltagande i en plan med närvarokontroll. Någon avräkning av lånet mot arbetsinkomster bör dock inte ske, eftersom själva poängen är att skapa incitament för arbete.

Effekten av låneåterbetalningen blir visserligen att marginaleffekten senare ökar med åtta procentenheter, men eftersom det reala värdet av skattepliktiga ersättningar minskar med lika mycket är tröskeleffekten begränsad. Det fungerar som ett studielån av den typ som beviljades innan 2001, där man också betalar tillbaka i förhållande till inkomsten.

Att ta ett etableringslån blir frivilligt för den enskilde. Lånet är förknippat med en kostnad, eftersom det innebär att man inte kan få lika höga nettoinkomster eller nettoersättningar som om man inte hade valt att ta lånet. Man måste också delta i omfattande arbetsträning och/eller utbildning, så det är inget man väljer om man har möjlighet att försörja sig genom arbete.

Några kommer givetvis aldrig att hinna betala av hela lånet innan pensionen, något som i dessa fall orsakar en nettokostnad för staten. De allra flesta lär dock rent statistiskt hinna betala av merparten. Och om de lägre marginaleffekterna under introduktionsperioden leder till att fler kommer i arbete finns även dynamiska effekter att ta hänsyn till. En person som går från utanförskap till full sysselsättning innebär i snitt ett plus för de offentliga finanserna på 290 000 kronor.

Det går att invända att det är orimligt att betala ut pengar under hela åtta år. Problemet är att alternativet inte är att låta bli att betala ut pengar, utan att betala ut ekonomiskt bistånd i stället. Skillnaden är att man med etableringslån har incitament att arbeta och att söka jobb, medan det ekonomiska biståndet ger nästan hundraprocentiga marginaleffekter. Vem vet, ett sådant här förslag kanske till och med är självfinansierat?

submit to reddit

Framtidens tandvård för barn och unga

Den hälsosamme ekonomisten
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg
Precis tillbaka från presentationen av rapporten Framtidens tandvård för barn och unga . Privattandläkarna har anlitat mig för att göra en analys av landstingens ersättningssystem inom barn- och … Läs mer!
Bild: 2017-09/dsc01062.jpg
I dag publicerades ny statistik om brottsligheten bland första och andra generationens invandrare . Inte i Sverige , förstås, här kommer den senaste undersökningen från 2005 och Brottsförebyggande … Läs mer!
Läser att polisens nya giv är att inleda brottsförebyggande samtal med brottslingarna . Det låter som en utmärkt idé och är faktiskt något som prövats tidigare med gott resultat - om än i filmens värld. Men varför skulle det inte kunna fungera i verkligheten? Ett exempel är när polisen Harry Callahan konfronterar en brottsling som … Läs mer!

När ska offentlig sektor Uberiseras?

Den hälsosamme ekonomisten
Booking.com har funnits en längre tid. På en central position vid varje hotell eller boende finns en indikator som visar vilket betyg andra gäster har gett boendet. Detta är den kanske viktigaste variabeln på vilken kunderna baserar sitt beslut, därför är det också den mest centrala. Man kan givetvis alltid diskutera om de deltagande enheterna … Läs mer!

Tre års uppsägningstid på EU-medlemskapet

Den hälsosamme ekonomisten
Mycket diskussion om Storbritanniens enorma kostnader för att lämna EU. Det ser ut som om man måste betala 45 miljarder euro för att lämna unionen. Bara det är en förnedring - landet är ju inte ens med i euron. Å andra sidan slipper Storbritannien betala medlemsavgiften på 15 miljarder euro varje år. Man kan likna det vid bindningstiden på … Läs mer!
En av de mindre uppmärksammade aspekterna av RUT - avdraget för hushållsnära tjänster - är att 5 000 av de 10 000 kvinnliga företagare som använder RUT är födda utomlands . Detta är intressant, då sysselsättningsgraden för kvinnor födda utomlands i övrigt är låg. Var tredje anställd inom RUT-företag är dessutom också född utomlands, så det finns … Läs mer!

Flir behöver fler programmerare

Den hälsosamme ekonomisten
Var tidigare i dag på Flir för att tillsammans med min chef presentera Svenskt Näringslivs konjunkturrapport. Eftersom Flir i regel inte säljer direkt till konsumenter är företaget kanske inte så känt som det skulle kunna vara. Ni som följer den här bloggen har måhända sett Flir-bilder, eftersom jag har en mobiltelefon (kanske den enda modellen) … Läs mer!

Paketpelaren löser uthämtningskaoset

Den hälsosamme ekonomisten
På sätt och vis märkligt att vi gått över till e-handel utan att ha en förberedd infrastruktur för e-handel. Köpte i dag fyra svarta skjortor på Zalando . Första gången jag köper skjortor på nätet, men säkert inte den sista. Flaskhalsen är dock den sista biten - uthämtningen av paketet. Det skulle kunna vara så enkelt. En lucka i väggen som … Läs mer!

Varför två år för alla?

Den hälsosamme ekonomisten
Jag tillhör den minoritet som är mer intresserad av hur man hjälper flyktingar till jobb när de väl är här snarare än frågan om hur många som bör komma hit. Den senare frågan är nämligen rätt ointressant om man sysslar med socialpolitik - det handlar bara om vad man ska göra vid gränsen. Har fått anledning att tänka på dagens etableringsersät… Läs mer!

Om bloggen

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg som handlar om sjukvårdens organisation, incitament och klassisk liberalism - allt skrivet ur ett ekonomistiskt perspektiv. Webbplatsen använder tredjepartskakor (cookies) från Disqus, Piwik, Facebook, Google och Twitter för att anpassa innehållet och annonserna till användarna, tillhandahålla funktioner för sociala medier och analysera vår trafik. Vi vidarebefordrar information om din användning av vår webbplats till de sociala medier och annons- och analysföretag som vi samarbetar med. Du kan läsa mer om webbplatsens kakpolicy här. Denna sida drivs med webbverktyget Bolt. Av Mattias Lundbäck

VR och Vårdvalssidan

Den hälsosamme ekonomisten finns även tillgänglig i VR. Har man HTC Vive eller Occulus Rift når man hifi://ekonomism genom att först installera appen High Fidelity som ger tillgång till en stor mängd olika virtuella världar. Sedan skriver man bara "ekonomism" i Goto-fältet i HiFi. Fältet motsvarar adressraden i en vanlig webbläsare.

Besök gärna www.vårdval.se - det enklaste sättet att hitta och jämföra vårdgivare.

Läs bloggkollegor

Anybodys Place Carl-Johan Westholm Cornucopia Danne Nordling Eskil Ullberg Fnordspottning Fredrik Malm Fredrik Segerfeldt Gustav Nipe Henrik Alexandersson Janerik Larsson Jonas Grafström Lennart Grundel Maria Abrahamsson Markus Uvell Mina Moderata Karameller Mattias Svensson Opassande Per Gudmundson Sjätte Mannen Tanja Bergkvist The Market Monetarist

Sociala medier

Den hälsosamme ekonomisten är en blogg för dig som är intresserad av ekonomi, politik och teknik. Följ mig på Twitter för regelbundna uppdateringar. Läs mer om Den hälsosamme ekonomisten och Mattias Lundbäck här.


Linkonomism
Googelkonomism
Feedkonomism