Ja, snart får vi se om Grekland lämnar euron. Mer än hälften av alla Tyskar tycker att de bör ta detta steg och jag tror att det också vore bäst för landet. Mer tveksamt är om det är bra för resten av EU. Som tidigare noterat, Storbritannien har en samlad skuldnivå på nästan 500 procent av BNP. Åtminstone en del av dessa skuldförbindelser lär ha koppling till Grekland.

Så om Grekland lämnar euron och ställer in sina betalningar är vi på okänd mark. Ingen vet vad som kommer att hända om det otänkbara skulle inträffa.

DN1 DN2 SvD1 SvD2 SvD3 AB

Begreppet "nolltolerans" förknippas ofta med New York. Och kanske är New York-polisens arbetsmetoder något för Malmö? Att inte strunta i småbrott och skadegörelse, utan i stället utreda och följa upp vardagsbrottsligheten. 

Att stämma i bäcken är en teknik som fungerar på många andra områden. Inom sjukvården, exempelvis. Kaiser Permanente, som jag skrivit om tidigare, fokuserar på att upptäcka hälsoproblem tidigt. Då slipper man ägna stora resurser åt att åtgärda problem som hade kunnat undvikas med lite förutseende.

Det finns andra tekniker som polisen kan ta till sig från sjukvården. Att mäta och jämföra resultat, exempelvis. Kanske kan man till och med tänka sig fritt polisval?  

DN1 DN2 DN3 DN4 DN5 SDS

Åsså tackar vi Sjöfartsverket och regeringen för att de varit framsynta nog att inte släppa iväg isbrytaren Oden till Antarktis för att forska om global uppvämning. Det hade varit dumt, nu när vi har lokal nedkylning.

Nu hoppas vi att regeringen blir lika framsynt i frågan om huruvida kärnkraftverken ska stå stilla när det är som kallast. Kanske dags att bryta upp Vattenfalls marknadsdominans, sälja några kärnkraftverk till elkonsumenterna och reglera om elmarknaden?

SvD1 SvD2 SvD3 DN SvT SR AB

En återkommande fråga i filosofisk litteratur är: "Bör det vara möjligt att sälja sig själv som slav?". Som alla filosofiska frågor saknar denna fråga ett bra svar. Visst bör människor vara fria att ingå avtal om allt möjligt. Men om de försöker avtala bort denna frihet, vad gäller då?

Sedan början av 1980-talet har inflationen pressats ner till ett minimum. Denna inflationsreduktion har dock åtföljts av en skuldexplosion. Man kan säga att människor antingen har sålt sig själva som slavar eller också auktionerats ut av sina länder.

Skuldökningen har åtföljts av en påtaglig ökning av inkomst- och förmögenhetsklyftorna. Medan sista halvan av 1900-talet präglades av minskande klyftor och växande ekonomier har början av 2000-talet präglats av ökande klyftor och stagnerande tillväxt.

Vad är det som händer i världen och har vi möjligen sett det förut? Den närmaste parallellen är väl 30-talets depression. Den föregicks av en period med exceptionell tillväxt. Penningvärdet garanterades av guld eller silver, men skuldökningen var trots det explosiv.

Men tillväxteran tog abrupt slut i och med 30-talets depression och följdes av många år med hög inflation, krig, social oro och vidgad statlig inblandning i människors liv. Att perioden sammanföll med andra världskriget döljer det faktum att depressionen och den därefter följande perioden med högre inflation också medförde påtagliga förmögenhetsöverföringar och en radikal minskning av skuldnivåerna.

Nu verkar vi vara inne i ett liknande skede. En period med låg inflation och ökande skuldsättning har ökat kapitalkoncentrationen och satt allt fler i skuld. Antingen är de skuldsatta via sina regeringar, som irländarna och grekerna. Eller också är de satta i skuld till bankerna, som spanjorerna. Eller också både och, som amerikanarna.

Likheterna mellan dessa båda skeenden är lite för stora för att det skulle röra sig om en tillfällighet. Det tycks vara samma mekanismer som driver fram denna skuldökning och kapitalkoncentration - på trettiotalet i Ivar Kreugers tändsticksimperium, på 2000-talet i investmentbanker och försäkringsbolag?

Steve Keen är en ekonom som i Hyman Minskys tradition fokuserar på skuldsättningen brutto, snarare än enbart penningmängden. Både den som lånar och den som lånar ut har enligt hans sätt att se det mer pengar att spendera efter transaktionen, och den totala skuldsättningen styr därmed den ekonomiska utvecklingen.

Ja, vilka är då lösningarna på dagens skuldproblem? Keen menar att det enklaste faktiskt vore att staten betalar av lånen. Detta skulle rädda bankerna, men också leda till en betydande kapitalöverföring till låntagarna.

Och det slår mig att detta ju är exakt vad som brukar hända. När staten sätter fart på sedelpressarna betalar den i praktiken av alla skulder - i och med att värdet på skulderna minskar i takt med inflationen. Eller också elimineras skulderna genom konkurser.

Så har det varit och så lär det bli även denna gång. Vi är skuldslavar av egen fri vilja till dess att kejsaren via sitt dekret förklarar oss alla fria män och kvinnor. Men hur ska vi stoppa själva kretsloppet med skuldsättning och absolution? Och finns det alls en lösning?

FI ETC

Väldigt lite i medierna om Konkurrensverkets rapport om kommunernas valfrihetssystem. En sak som jag tycker borde väcka intresse är hemtjänsttaxorna i olika kommuner. Ersättningen varierar nämligen mellan 215 och 385 kronor per timme. Ja, ja säger ni. Det handlar väl om Piteå och Täby. Stora skillnader i löner och geografiska förhållanden.

Fast riktigt så är det inte. Kommunen med högst ersättning är Österåker och kommunen med lägst ersättning är Haninge. Och jag funderar över vilka faktorer som gör att ersättningen är så olika. Ännu intressantare är det förstås att fundera över vilka konsekvenser för kvalitet och innehåll som dessa skillnader kan få.

De vinster som Carema och andra privata företag tar ut ur verksamheten uppgår i regel till mindre än tio procent av omsättningen. Och då rör det sig till stor del om kompensation för tidigare investeringar, pengar som kommunerna också är tvungna att hosta upp för att alls få någon äldreomsorg. Kapital har nämligen alltid en alternativ användning. Så påståendet om att pengarna tas ut ur verksamheten är en sanning med viss modifikation.

Förutan investeringarna som vinsterna ska finansiera hade det nämligen inte funnits någon äldreomsorg till att börja med. Begreppen företagsekonomisk vinst och nationalekonomisk vinst är inte identiska, vilket vi nationalekonomer fick lära oss redan på A-kursen. Många andra verkar dock ha glömt bort denna lilla detalj. Skillnaden är dock betydelsefull när man jämför kostnaden för offentlig och privat verksamhet.

Men tillbaka till ersättningarna inom hemtjänsten. Hemtjänsten i Österåker kostar alltså 83 procent mer än hemtjänsten i Haninge. Där kan man tala om "vinstmarginal". Om en hemtjänsttimme håller samma kvalitet i Österåker som i Haninge, det vill säga. Och om det inte är så - om hemtjänsten snarare är 83 procent bättre i Österåker än i Haninge - är detta också rätt orimligt.

Jag tror att det bakom skillnaderna i taxa döljer sig en intressant fråga - hur beräknar kommunerna sina självkostnader och hur ser man till att villkoren blir rättvisa för kommunala, ideella och privata aktörer? Och krävs det kanske på sikt en nationell reglering av ersättningen för skolor och hemtjänst? Det här med att göra en korrekt beräkning av självkostnaden för en verksamhet och att rigga ett konkurrensneutralt valfrihetssystem kanske är en alltför avancerad uppgift för att överlåta till kommunerna?

DN SvD KB RM

Det verkar som om Barack Obama är på väg att göra en Göran Persson, det vill säga flytta alla arbetslösa till sjukförsäkringen. Detta kommer att bli både dyrt och plågsamt för USA, precis som det blev för Sverige. 

DN